Mediciner


Psykofarmaka

Antidepressiva läkemedel
Antidepressiva läkemedel kan vara till hjälp inte bara mot depression utan även mot symtom vid ångest, fobier och PTSD. Det har dessutom visat sig att vissa av de strukturella hjärnförändringar som är vanliga vid PTSD (t.ex. har en del av hjärnan som kallas hippocampus, och som bl.a.har betydelse för minnesfunktionen, en mindre volym hos PTSD-patienter jämfört med friska kontroller) går tillbaka efter medicinering med antidepressiv medicin (Bossini et al. 2007, Vermetten et al. 2008). Det är viktigt att ta medicinen regelbundet och under den tid som det behövs för att förändringar i hjärnan ska gå tillbaka. Medicinen kan ge upphov till svettningar och illamående de första veckorna, under den här tiden kan även självmordstankar öka. Antidepressiva läkemedel har positiva effekter på depression oftast inom två veckor, men vid PTSD kan det ta längre tid, uppemot sex veckor. Ibland behöver man pröva flera olika mediciner för att hitta den medicin som passar bäst. Man ska aldrig avsluta en pågående medicinering utan att först rådgöra med sin behandlare. De finns i dag i tre olika former av antidepressiva läkemedel: tricykliska antidepressiva (TCA), serotonin-återupptagshämmare (SSRI) och atypiska antidepressiva (AAD).

Tricykliska antidepressiva (TCA)
TCA- mediciner är pålitliga, men har ofta biverkningar i form av munntorrhet. Ett TCA-medel som ofta används mot smärta vid fibromyalgi (muskelvärk som ofta förekommer hos individer med långvarigt trauma) är amitryptylin. Ett annat läkemedel inom denna grupp, klomimipramin, används mot panikångest i låga doser.

Serotoninåteruptagshämmare (SSRI)
SSRI-mediciner är en vidareutveckling av TCA och har inte så många biverkningar. Framförallt är risken lägre att dö vid överdosering. SSRI-medlen har även andra fördelar. Kroppen vänjer sig snabbt vid preparatet och biverkningar, som illamående och oro, vilka kan uppstå i början av behandlingen, går över inom ett par veckor. Effekten är också relativt snabb – vid depression mår patienten ofta mycket bättre redan efter två-tre veckor.
Under behandlingstiden kan ändå andra biverkningar uppstå, exempelvis minskad sexuell lust och impotens, som dock är ofarliga och försvinner när man slutar ta medicinen.
SSRI-läkemedel är också framgångsrika vid behandling av panikångest.

Atypiska antidepressiva (AA)
AA-mediciner såsom Tolvon (Mianserin) eller Remeron (Mirtazapin) används ofta när patienten har speciella biverkningar, till exempel impotens eller liknande. Mianserin används dessutom ofta vid PTSD på grund av sin goda effekt på sömnstörningen.

Antipsykosmediciner
Psykos är ett tillstånd där den drabbade har svårt att veta vad som är verkligt, har vanföreställningar och inte klarar att undersöka om dessa föreställningar är sanna.
Vid PTSD finns det några antipsykosmediciner som kan vara till hjälp, till exempel om individen är överväldigad av flashbacks (minnesbilder som känns verkliga) eller vid aggressivitet. Risperidon (Risperdal) är ett exempel på en av flera mediciner som kan hjälpa i dessa fall.

”Lugnande” läkemedel
Personer med PTSD och depression har ofta ångest. De kan ibland behöva lugnande medicin. Många patienter kan vara rädda för att de ska bli beroende av sin medicin. Det är viktigt att veta att det finns lugnande mediciner som man inte blir beroende av. Ingen av de mediciner som nämnts hittills innebär någon risk för beroende. Det betyder att man inte får några problem med abstinensbesvär när man slutar med dem.
Läkemedel som Theralen (alimetazin) eller Atarax (hydroxyzin) är helt riskfria, även om man kan bli trött när man tar dem.

Benzodiazepiner och besläktade preparat
Det ursprungliga preparatet inom denna grupp är Valium. Idag finns en mängd liknande medel som har effekt på ångest eller sömnproblem. Dessa läkemedel kan vara till hjälp vid tillfälliga problem såsom ångest eller sömnsvårigheter eller för att lugna en patient som ska sövas. Men de är inte till bestående hjälp för patienter som råkat ut för traumatiska händelser. Forskning visar tvärtom att om du råkar ut för ett trauma och får benzodiazepin-liknande preparat för sömn eller oro så ökar det risken för PTSD. Om du redan har PTSD riskerar du att behöva använda allt högre doser utan att få varaktig hjälp och då får du ett till problem!
På Kris- och Traumacentrum använder vi denna grupp av läkemedel endast sällan och i undantagsfall.

Andra läkemedel
Andra läkemedel som är effektiva, men som kan ha biverkningar är smärtstillande mediciner. En del av dem kan ge upphov till irritation i magslemhinnan eller utlösa magsår eller magblödningar.

    Tumregler vid läkemedelsbehandling

  • Låt det gå minst två veckor innan du bestämmer dig för att du inte tål en medicin (om du inte har livshotande biverkningar). Antidepressiva mediciner har exempelvis ofta biverkningar i början, men de går över efter ett tag.
  • Vänta minst sex veckor innan du beslutar att en medicin inte hjälper. Mediciner mot depression eller antipsykosmediciner får till exempel ofta full effekt först efter sex veckors behandling.

Referenser

Bremner JD, Elzinga B, Schmahl C, Vermetten E.
Structural and functional plasticity of the human brain in posttraumatic stress disorder
Prog Brain Res. 2008;167:171-86. Review.

Bossini L, Tavanti M, Lombardelli A, Calossi S, Polizzotto NR, Galli R, Vatti G, Pieraccini F, Castrogiovanni P.
Changes in hippocampal volume in patients with post-traumatic stress disorder after sertraline treatment.
J Clin Psychopharmacol. 2007 Apr;27(2):233-5. No abstract available.